GIF Sundsvall hade 70% av bollinnehavet, 15–10 i avslut och mängder av målchanser.
Klang och jubel? Glass och ballonger?
Ja, på den västra läktaren – där IFK Göteborgs supportrar huserade.
Gästerna vann nämligen matchen med hela 4–0.
Det var en märklig första halvlek som utspelade sig på Idrottsparken när Giffarna, fyllda av självförtroende efter segern mot Örebro senast, tog emot IFK Göteborg på måndagskvällen.
GIF hade nämligen det bästa och det mesta av spelet. Redan efter drygt en minut angav laget tonen, då Kristinn Steindórsson och Dennis Olsson väggspelade sig fram på vänsterkanten. Den senares inlägg nådde Eric Larsson, vars halvvolley tvingade Pontus Dahlberg till en kvalificerad räddning.
De målchanser som många saknade i den senaste hemmamatchen mot Jönköpings Södra radade laget upp nu istället. Efter 20 minuter tvingades en Blåvittförsvarare till en rensning på mållinjen, efter att Linus Hallenius nickat bollen mot öppet mål. Hallenius, som för övrigt fick chansen från start för första gången på sju matcher.
Det var som om publiken, 5046 till antalet, bara satt och väntade på ett GIF-mål. Men detta var som sagt en märklig kväll.
Det sägs storma kring IFK Göteborg. Och under de första 45 minuterna på IP hade laget rejäl medvind såväl på Beaufortskalan som fotbollsmässigt. I den 32:a minuten kom laget i ett av sina få anfall. Sören Rieks spelade in bollen till veteranen Tobias Hysén. Tommy Naurin i GIF-målet gjorde en fantastisk reflexräddning, bara för att få se bollen studsa tillbaka till Hysén, som kunde slå in returen till 0–1.
Och bara två minuter senare fick bohuslänningarna straff, efter att Marcus Danielson rivit ner Mikael Boman. Gult kort till Danielson innebär dessutom att mittbacken är avstängd mot Kalmar på lördag. Straffen – den slog Emil Salomonsson behärskat i mål och så stod det hastigt, mindre lustigt och högst ologiskt 0–2.
Ändå var det GIF som fortsatte att dominera spelet. Med fem minuter kvar av halvleken vann Jonathan Morsay bollen nere vid kortlinjen och spelade in den till Hallenius, som skarvade bollen i stolpen. På returen sköt Smajl Suljévic ett skott som målvakten räddade – och i nästa våg avslutade Hallenius tätt över. Visst, det stod 0–2 till gästerna, men ett GIF-mål låg i luften.
Då kom nästa motvind – bokstavligt talat. En lång utspark ifrån Dahlberg missbedömdes först av Steindórsson, som nickskarvade bollen bakåt. Och när Eric Björkander sedan skulle nicka undan feltajmade även han i den starka vinden, med resultatet att Hysén kunde placera in sitt andra mål och 0–3 – i en halvlek där hemmalaget hade 67%-33% i bollinnehav!
GIF fortsatte att trycka på i den andra halvleken, men målen uteblev mot ett samlat IFK-lag, vars intresse av att anfalla, av förklarliga skäl, inte var på topp. GIF-tränarna Cedergren och Sibila bytte ut Dennis Olsson mot Kristinn Sigurdsson och flyttade ut Morsay på wingbackpositionen. GIF bytte ut mittbacken Eric Björkander mot anfallaren Peter Wilson. Offensivlustan var det med andra ord inget att anmärka på. Men målen ville inte komma – trots otaliga Morsay-raider på vänsterkanten, trots att Smajl Suljevic provade skott från 45 meter och trots att Linus Hallenius såg ut att springa mer än alla Blåvittanfallare sammantaget.
Med tio minuter kvar kom även Jaudet Salih in för Giffarna, då han ersatte Smajl Suljévic. Bytet innebar även att David Myrestam, som fanns med i matchtruppen för första gången i år, blev kvar på bänken i den här matchen. Kanske kommer säsongsdebuten istället mot Kalmar på lördag.
Att Mads Albaek sedan sköt 0–4 i matchens slutskede är mer av akademiskt intresse. Likaså att domaren Kristoffer Karlsson nöjde sig med att lägga till blott två minuter; trots att fem byten gjorts och gästerna från västkusten inte alltid haft bråttom med att sätta igång spelet.
Det var som sagt en märklig kväll på Idrottsparken, denna vårens sista hemmamatch. Härnäst väntar nu två bortamatcher (Kalmar och Östersund) för GIF Sundsvall, innan Allsvenskan gör ett uppehåll. Nästa allsvenska tillställning på IP blir den 1 juli, då Sirius kommer på besök.
