Tisdagskvällen var sannerligen märklig. Kombinationen mellan tomma läktare och match mot Umeå FC förde instinktivt tankarna till en obetydlig träningsmatch.
På sin höjd en match i ett slags parallellt Sgt Pepper-universum där man hälsar med armbågen och där Mathildas har förpassats till Norra berget. Men det var det inte. Det var seriepremiär, och det blev vi snabbt varse.
Det var nästan som om Juanjo insåg detta och därför försökte lotsa oss tillbaka till ett normalt state of mind genom att göra något riktigt juanjoskt. Knappt tre minuter in i matchen hade han blivit tilldelad sin första varning och därmed var den nya säsongen igång.
Spelet var till en början något krampaktigt. Det gick definitivt att urskönja en del premiärnerver hos båda lagen. Enkla bolltapp blandades med oorganiserat positionsspel. Att domare Patrik Eriksson, med sina tre boll-blockar, var bäst centralt de första tjugo säger en del.
Därefter började Umeå att ta över mer och mer. Främst tack vare den minst sagt pigge Alexis Bbakka. Bbakka var först på det mesta på offensiv planhalva och tillsammans med, den förvisso obegripligt ineffektive, japanen Takahashi och norrmannen Ajeti skapade han flera fina chanser för bortalaget.
Precis innan matchen startade mumlade kommentatorn något i stil med att Umeå troligen kommer att spela mer försiktigt och riskminimerande i jämförelse med finlirande GIF Sundsvall. Därför var det en smula oväntat att se Umeå, med hjälp av katalanska labb-framtagna passningstrianglar, kombinera sig fram genom Giffarnas straffområde och sätta 1-0.
Att målet kom var inte särskilt oväntat, det hängde i luften. Det var snarare hur det gick till som överraskade.
Det dröjde dock inte länge innan GIF hade vänt på matchen. En delikat chipp-pass från Berg friställde Palmlöf som rullade in kvitteringen. Strax därefter slog Blomberg ett känsligt inlägg som Engblom mötte fint med pannan och 2-1 var ett faktum. På en minut hade de nästan läskigt effektiva Giffarna vänt på matchen.
Den andra halvleken började med att ett hårt pressande Umeå radade upp målchanser. Den obegripligt ineffektive japanen Takahashi sumpade ett drömläge efter bara 45 spelade sekunder.
Kort därefter missade Ayeti öppet mål. Sedan kom en kavalkad av innerstolpträffar som minst sagt underströk känslan av att Giffarnas ledning var skör.
I den 64:e minuten kunde dock alla de fiktiva biljettinnehavarna dra en lättnadens suck då Pontus Engblom gjorde sitt andra mål för matchen. Återigen framspelad av Blomberg. Engblom visade en beslutsamhet i straffområdet som vi inte sett sedan, tja, Hallenius?
Glädjen över att Pontus visat sig vara precis den målmaskin vi behöver ersattes dock snabbt av en avgrundsdjup ångest. Bortalagets högerback Jakob Bergman vansinneskapade Engblom över fotleden som sedan fick hjälpas av planen. Eriksson visade gult, men skulle givetvis varit rött.
Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån.
Efter det hände inte allt för mycket. Giffarna kontrollerade, bortsett från ytterligare ett par livsfarliga stolpträffar, matchen och tog tre blytunga poäng.
Spelet övertygande inte. Inte alls faktiskt. Men effektiviteten går inte att snacka bort. Och trots allt så är det väl precis så här ett mästarlag brukar se ut innan det hunnit växlat upp?
Umeå behöver verkligen jobba på spelet i den sista tredjedelen. Den obegripligt ineffektive japanen Takahashi stod uppenbarligen kvar på perrongen när Galloway Groovy Train lämnade Umeå central, och med en smula bättre skärpa hade matchen kunnat sluta annorlunda.
De vann trots allt avsluten med 22-5. Men GIF vann som sagt matchen vilket betyder att vi fick den där nödvändiga trepoängaren som gör att vi kan blicka mot Brage-matchen med förhoppningsfulla ögon.
Plus:
Supportrarnas fina (och internationellt uppmärksammade) initiativ att stötta laget från Norra berget.
Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån.
Pontus Engblom
Dennis Olssons frisparksfot
Minus:
– Jakob Bergman
/ Mannen i den blå hatten
GIF Sundsvall–Umeå FC 3–1 (2–1)
0–1 Bajram Ajeti (35), 1–1 Albin Palmlöf (40), 2–1 Pontus Engblom (41), 3–1 do (65).
Varningar, GIF: Alexander Blomqvist, Juanjo Ciercoles, Pontus Silfwer, Johan Blomberg. Umeå: Jakob Bergman, Jens Stigedahl, Alexis Bbakka.
Domare: Patrik Eriksson.
Publik: 0 (publikförbud).
