En målfarlig knäskål
GIF Sundsvall hade inte besökt Vångavallen sedan den där sprakande augustikvällen 2018. Det var en kväll då allt fungerade. En kväll där styrkan i Joel och Ferrans spelidé var så hypnotiserande att den flyttade fram gränsen för vad vi supportrar vågade drömma om. GIF vann då med 6-1 inför ca 1500 personer och efter matchen var Hallenius, som gjorde tre mål, kritisk till sin egen insats. Han menade att han trots sina mål inte varit tillräckligt bra i spelet.
Det går att dra vissa paralleller till den match som skulle spelas knappt två år senare. Först och främst var fredagens publiksiffra i runda slängar densamma. Men framför allt var återigen en måltörstig GIF-kapten inte helt nöjd med sin egen insats trots att han varit avgörande.
En utboxad boll träffar precis rätt del av Pontus Engbloms knäskål och helt plötsligt står det 1-1. Även om målet hamnar, som han själv uttryckte det, på tur-kontot får vi väl åtminstone konstatera att han är där som om han vore Filippo Inzaghi. Så här i efterhand känns det nästan märkligt att Pontus presentationsvideo inte gick ut på att han, iklädd traditionell tjuv-mundering med tillhörande ögonmask, försökte stjäla en av målburarna på NP3 Arena samtidigt som Urban hejade på.
Inledningsvis tilläts GIF spela sitt spel relativt ostört. Den höga press vi vant oss vid syntes inte till vilket gjorde att de för dagen gulklädda GIF-spelarna fick lite mer tid på sig än normalt. Det bekymmersfria bollinnehavet var också nära att resultera i ett ledningsmål då både Engblom och Anton Eriksson hade varsin fin chans. De första tjugo minuterna var säsongens bästa. GIF byggde upp flera anfall från backlinjen som, främst genom Juanjo, transporterades fram till vår topptrio.
Trelleborg hade inte gjort mål på över 200 minuter men den trenden bröts efter att Erik Andersson tog sig förbi Niklas Dahlström och spelade in bollen till en lite väl fristående Oscar Johansson som gjorde sitt första, och Trelleborgs andra, mål för säsongen.
Efter Trelleborgs, något oförtjänta, ledningsmål fortsatte GIF att skapa chanser. Dessa chanser mynnade dock för det mesta ut i resultatlösa hörnor. Den första halvleken kännetecknades främst av ett ambitiöst GIF som ville mycket men som inte riktigt hittade rätt.
I den andra halvleken fortsatte GIF att pressa på men kom, precis som i den första halvleken, inte till särskilt många farliga lägen. Istället var det Trelleborg som var nära att kontra in 2-0. Dahlström avstyrde dock det farliga läget genom en högklassig glidtacklings-brytning. Efter Engbloms knäskåls-volley som betydde 1-1 låg Giffarna på. Det var tydligt att ambitionen inte var att sätta sig på en buss i tretton timmar med ett ynka kryss i bagaget.
Men det ville sig inte riktigt. Matchen får nog ändå beskrivas som ett sömnpiller. Trots detta finns det mycket positivt att ta med sig. Till att börja med fanns flera fina sekvenser då GIF liksom borrade sig igenom motståndarens lagdelar. Den främste möjliggöraren till detta stavas Juanjo. Det känns väldigt sorgligt att han snart kommer lämna oss. Särskilt med tanke på att spelare med både Vinnie Jones- och Rasmus Elm-egenskaper inte direkt växer på träd.
Spelet har fortfarande inte nått önskade höjder, åtminstone inte under några längre perioder. Men trots detta leder vi alltjämt serien och återigen tillåts vi blicka mot framtiden med tindrande ögon efter en match på Vångavallen.
Plus
Vi är fortsatt effektiva. Hälften av de båda skotten på mål gick in
Att Linus Hallenius är kontraktslös och kan välja vilken klubb han vill
Minus
Att Linus Hallenius är kontraktslös och kan välja vilken klubb han vill
/ Mannen i den blå hatten
Trelleborgs FF–GIF Sundsvall 1–1 (1–0)
1–0 Oscar Johansson (28), 1–1 Pontus Engblom (60).
Varningar, GIF: David Myrestam.
Domare: Per Melin.
Publik: 0 (publikförbud).
Superettan 2020-07-03, Vångavallen, Trelleborg