Alert och pigg, självsäker som om han sålt bilar i hela sitt liv och med en röst som känns igen om man är Giffarna. En röst som somliga säkert hört till leda och somliga älskar.
Kjell Olofsson har hela 35 år i föreningen och vi började spåna på om han inte är unik i Fotbollssverige ändå med alla roller han har haft.
Det hann inte ens gå en minut från att vi träffades tills att Johan Blomberg stuckit in huvudet på kansliet och Kjell hängt en ”Stolt Giffare”-halsduk runt halsen på honom och sagt att den var hans till tonerna av 600 kronor. Sedan tog dom en bild tillsammans och skrattade.
Kjell engagerar och anledningen till vårt möte är hans långa tid i föreningen men också det faktum att han har sålt över 150 ”Stolt Giffare”-halsdukar sedan kampanjen drog igång. Jag ville veta vad som drev honom, tacka honom för dom nära nog 100 000 kronor som det inneburit för föreningen samt såklart höra en och annan anekdot från hans GIF-liv.
– Jag såg att Emil (Forsberg) köpte 100 halsdukar, den ekonomin har inte jag men jag älskar att tävla, så då bestämde jag mig för att sälja halsdukar för att bidra istället och då blev Emils 100 ett bra mål att sätta, berättar Kjell.
Banan började i 70-talets absoluta början, Kjell klev då in som materialförvaltare som sedermera blev en tjänst som lagledare. Därefter väntade en roll som ordförande för fotbollssektionen följt av ordförande för GIF Sundsvall 95-99 och slutligen som pensionär hade han rollen som klubbdirektör.
Många roller och det är om detta vi ägnar några minuter åt att spekulera huruvida Kjell var unik i svensk fotboll med att ha gjort den resan i en förening, vi kom aldrig fram till något svar men man kan enkelt konstatera att Kjell är unik ändå.
– Det har väl varit så i mitt liv att jag varit i befattade positioner på dom ställen jag varit. Arbetet som klubbdirektör skedde med väldigt låg ersättning, men jag gillar ju som sagt att tävla och varje vecka tävlade vi om en ölback för den som sålde bäst, och den ölbacken var min varje fredag, säger han och ler.
Att han blev Giffare var både självklart och inte. Självklart om man sätter sig och lär känna honom lite bättre, för det är tydligt att han alltid trott på sig själv och gått sin egen väg. Så det var självklart när Skönsmons elever flyttade till Höglundaskolan, hela högen Kubare, att Kjell ville vara motvals och blev Giffare istället. Jag frågar honom om det var mer självklart att stötta sitt lokala lag förut och berättar om begreppet ”support your locals” och efter att vi hamnat i lite surr om kidsen av idag, Barcelona och Real Madrid, så svarar han:
– Ja så var det nog ändå. En annan tid där vi kunde ha 12000 personer på IP, säger han.
Han har många historier Kjell, och som leverantör av dessa är han nära nog fem plus. Han berättar om ett tillfälle då en folkkär Giffare var på väg till klubben, men hans dåvarande klubb tog i från tårna gällande övergångssumman, varvid Kjell reste sig från bordet, brände av nån salva om att dom tagit hans tid i onödan, ifrågasatte deras professionalism för att sedan gå ut ur rummet, tätt följd av den andra av klubbens representanter.
Han gick till slut tillbaka till bordet, förhandlade ner summan till hälften med delbetalningar och ett snillrikt upplägg och rodde hem affären som innebar en av klubbens allra största ikoner i modern tid.
Han är väldigt självklar i sitt sätt och det hörs emellan historierna att hans närvaro säkerligen retat gallfeber på inte bara en utan flera personer under årens lopp. Men det verkar inte bekomma honom det minsta, istället berättar han att han egentligen har haft tre förhållanden i sitt liv.
– Det har jag, GIF Sundsvall i 35 år, Telia i 38 år och frun i 54 år, nu har jag bara ett kvar, säger han.
Men Giffarna finns väl kvar, det går väl aldrig ur? frågar jag.
– Så är det förstås, Giffarna sitter kvar i hjärtat livet ut, men anställd är jag ju inte längre, förklarar han.
Nära nog efter 150 halsdukar ändå, säger jag.
En för oss idag nästan osannolik historia är när klubben 1986 gick upp till Allsvenskan med endast 14 man i truppen, dom lyckades hålla sig skadefria hela året. Det är svårt att förstå när man ser dagens fotboll och lätt att romantisera över. Men det var då som nu ett slit med ekonomi, supportrar och allt som rör en klubb idag, men i en annan tid.
Vi blir sittandes i nästan två timmar innan vi går ut och tar en bild på bänken där han suttit många gånger tidigare och det blir något nostalgiskt över det hela.
35 år är en otroligt lång tid och det är svårt för en ungdom (nåja) som jag att tacka för saker som skett långt innan jag ens var påtänkt, men jag försöker ändå och jag menar det. GIF Sundsvall har funnits i mitt och många andras liv under olika tidsepoker och det är genom eldsjälar som Kjell som klubben utvecklats. När han då kommer småskuttande av energi till kansliet, 77 år gammal och säljer 150 halsdukar för 600 kronor styck så är det svårt att inte imponeras.
Vi från föreningen vill tacka för det enorma jobb Kjell lagt ner med halsdukarna men också genom alla sina år i klubben.
Tillsammans är vi Sundsvall!
