Yngve ”Pekka” Nordin är en av GIF Sundsvalls största profiler och trotjänare med över 300 seriematcher för klubben 1956-1974, då han var med om både det första allsvenska avancemanget 1964 och det andra 1974. GIF-medlemmen Johan Martinsson ringde upp 83-åringen för en intervju om hans långa karriär:
Idag är Pekka Nordin något mindre mobil än han var under glansåren i Giffarna. När jag når honom så berättar han att han inte längre kan ta sig till arenan för att se matcherna då han tar sig fram medelst rullator och med en balans som sviker honom i perioder, och att det inte blir några fler sådana övningar för honom på grund av hälsan. När jag frågar honom om han ser matcherna på tv istället så blir jag både glad över svaret, men också arg på mig själv för att jag varit oaktsam gällande generationsskillnaden oss emellan. Självklart följer han matcherna, men via sportradion.
Pekkas debut skedde redan i 16-årsåldern, och därefter blev han ett givet namn i startelvan under säsongerna 1958-1971. Det inger respekt, för att uttrycka sig milt. 15 år i startelvan i en och samma förening kan man bara drömma om i fotbollen av idag.
Om vi börjar med 1964, vad minns du från kvalmatchen mot Öster?
– Jag har ju tidningsurklipp och sådär i pärmar. Det var ju fantastiskt, vi slog väl Öster där ja. Inför runt 30 000 personer.
Förstasidan i ST efter GIF:s allsvenska avancemang 1964.
Ja exakt, en otrolig grej kan jag tro. Men sen året efter så blev det Allsvenskan för första gången och då åkte ni ur på en gång. Hur var det?
– Spelarna hade blivit ett år äldre och höll inte samma standard. Vi hade sämre lag då än vi hade när vi gick upp året innan.
Han spelade 17 säsonger totalt i Giffarna, trots att han hade erbjudanden från annat håll. Sista säsongen, 1974 gjorde han dessutom comeback efter att ha slutat några år tidigare och därefter endast hållit igång via korpfotboll i ett gäng från Bosvedjan. Men en skadad spelare senare så var ”Pekka” plötsligt tillbaka i laget och inte nog med det så gick laget också upp till Allsvenskan. Att han blev kvar berodde som för många andra om livets gång.
Som bandyspelare i Kuben blev han via lagledaren Arne Lindroth erbjuden jobb som säljare av kassaregister. Sedermera fick han förflyttning och skulle få ett eget distrikt i Stockholm eller Göteborg men tackade nej då han precis bildat familj och inte hade lust att flytta. Istället startade han eget i form av firman ”Pekka Nordins Kapitalvaror” där han sålde radio och tv men också vitvaror under en period. Firman hade han i över 30 år.
Annons från Pekkas företag 1975.
Jag frågar om han har något eller några minnen som speciellt etsat sig fast och här får jag nästan rysningar av hur detaljerat och självklart han dels väljer ut minnet och med vilken tydlighet han återger det på:
– Vi spelade match på Västhagen, den plogades upp tidigt så det var stora snövallar runt planen och sedan grusad i mitten. Då spelade vi en vänskapsmatch mot Stockvik, som spelade i trean vid det tillfället. Yngve Qvist kommer du ihåg honom?, frågar han innan han fortsätter:
– Jag var reserv, men Yngve klev av för att han tyckte att jag var så bra på träning att jag skulle få en chans. Det var schysst av honom. Då hoppade jag in i andra halvlek och vi hade KG Jansson som center och Foppa (Lennart) som vänsterinner och då blev jag högerinner istället för Yngve Qvist. Då spelade KG av bollen till mig på avspark och då gjorde som jag gjorde i pojklagen. Jag sprang rätt igenom och slog bollen i mål. Ingen hade rört bollen!
Vi tackar varandra tack för pratstunden och jag känner hur berörd jag är av den. Det påminner mig om hur länge den här föreningen har funnits och hur många hjältar vi har att tacka för mycket. Vi önskar Pekka all lycka och välgång och minns hans fina gärningar för den vackraste klubben, GIF Sundsvall.
Ny merch: Pekka hyllas på ny tröja
Fler intervjuer:
Fredrik Sundfors: ”Giffarna har betytt jättemycket”
Tomas Brolin: ”Folk förstår inte hur viktigt Giffarna var för mig”
Leif ”Lill-Foppa” Forsberg: ”Jag bryr mig väldigt mycket om Giffarna”
